Tur och retur Eamon Hickey

I måndags satte jag mig i bilen och åkte till Falkenberg. 
I Falkenberg vidare mot den lilla orten Glommen. 
Utanför Glommen ligger Hoppcentrum.
På hoppcentrum fanns Eamon Hickey. 
Framme!
 
Jag har alltid haft ett enormt intresse att arbeta med unga hästar. Inridning, grundutbildning, skapa trygga och harmoniska hästar inför den framtid som väntar dem.
 
 
Jag ville lära mig mer, se mer, prata mer unghäst, fråga och få svar. 
Jag ringde Eamon på vinst eller förlust. 
Jag förklarade vem jag var och vad jag gör och frågade rakt och enkelt om jag kunde få komma och se och lära. 
 
"Ja, det går bra, när kan du komma". 
 
Några telefonsamtal senare, lite planering, så åkte jag i måndags dit. 
 
Jag hade förklarat för honom att jag inte skulle vara i vägen, utan hålla mig i bakgrunden.
Jag hade så fel, fel, fel!!
Från första gången jag kom in i stallet, släpptes jag inte. Eamon visade, förklarade, gestikulerade. Jobbade en mängd olika hästar, med mig bredvid sig. Han svarade på frågor, han ställde frågor. Vi diskuterade svar, lösningar. Jag fick berätta vad jag såg, vad han såg, rätt och fel. 
Mycket av dessa samtal på en härlig svengelska. 
 
Idag skulle jag åka hem. 
Jag packade mina saker, städade min lilla stuga jag hyrt. 
Funderade på om det jag upplevt var sant eller bara en dröm.
Precis när jag ska gå in i stallet kommer Eamon ut. 
Han tackar för att jag har varit där. Jag börjar skratta och säger att det är jag som ska tacka. 
Han frågar då om jag har några frågor, alltid lika mån om att få förklara om något är oklart. 
Han säger att "vi hörs av igen". 
 
Jag kan lova att vi kommer att höras igen. 
Det här var inte min sista resa till Falkenberg. 
 
/Johanna 
 
 
 
 
 
 
 



Namn:
Kom ihåg mig?

E-postadress: (publiceras ej)

URL/Bloggadress:

Kommentar:

RSS 2.0