En ledig lördag....

Idag var det shopping på schemat. Bosse och Johan hade en lång lista på vad som skulle uträttas. Alla saker som skulle inhandlas och fixas. Jag tänkte som så att vet de inte att det är lönehelg, mellandagsrea och julledighet. Och vi skulle till Linköping. Kan ni tänka er, mig på Tornby. Pirr, stön, stress. Ja, det fattade ju Johan och kom med den underbara kommentaren.
 
" Mamma det är bättre du stannar hemma"
 

Ja, av barn och idioter får man höra sanningen.
Tack, snälla Johan att du stämde av läget.
 
Jag tog mig istället en dag helt själv med hästarna. I lugn och ro ensam i stall och ridhus jobbade jag häst efter häst.
 
Avacado trimmades på töm. Han kom verkligen till ro och började jobba med väl lösgjord innersida. Skänkelvikningarna satt och inre bakben kom in under hästen. Galoppfattningarna, som han med sin stora galopp har haft svårt för kom riktigt bra efter en stund.
 
Tömkörning är fint.
Hästen jobbar i lugn och ro.
 

Lasse som vilat några veckor börjar komma i form. Jag har varit lite tuff mot honom de senaste dagarna. Satt honom i ramen, inte tillåtet några fel och krävt lite väl mycket kanske. Men iag var han i ramen. Gjorde skänkelvikningar som aldrig för och skolorna börjar sitta. De viktiga byterna satt också.
 
Nu känns det som om vi är på god gång inför 2013.
 
Dion är bara för läcker. Vi trimmar på och fixar lite med byten, serier och piruetter. Han har också haft vila men är nu igång.
 
Cia tömkördes över bommar. Jobbade fint och kom till ro.
 
Kajenn är på väg mot byten. Snart så är det fixat.
 
När mörkret föll tog jag mig en promenad med Vipsan i månskenet och väl hemma var Johan och Bo på plats med alla sina ärenden uträttade.
 
Nu bad, bastu och en härlig middag. 
Ridhuset är bättre än Tornby.
Just för mig i alla fall.
 

Kommer bilder

Miljöträning med uppspelta hästar

Känner ni igen er. Allt går så bra när man trimmar i lugn och ro och så händer det saker på banan. Mer hästar mer folk. Alla pratar, rör sig, det hänger täcken överallt och hästarna blir mer och mer spända.
 
Själv har jag ju en riktigt läcker häst som tyvärr ser spöken lite överallt och likadant är det med en elevs häst. Så nu ligger vi i hårdträning med miljöapassning.
 
Henry kom in i ridhuset, på tårna kan kan säja. Han var pigg av det kalla vädret och det var mycket på gång i ridhuset. Jag värmde honom och sedan fick mina elever sätta igång att bygga bana, hänga täcken här och där och sedan värst av allt skulle vi rida förbi de öppna luckorna på väggen där vi förvarar bommar. 
 
Henry på span, han har koll på det mesta vill jag säga. Pust tänkte jag, detta blir en utmaning.
 
Jag var en gång på utbildning med en polisman,  Linus, som lärde mig mycket om hur man utbildar en häst som är rädd och dessa saker använder jag mig av vid miljträningen. Här kommer några tips
 
Jag red systematsik förbi de "farliga sakerna" på ett antal meters avstånd. Ställde honom hela tiden ifrån det han var rädd för och lade samtidigt stor vikt i den stigbygeln närmast faran så att han förstod att jag ville dit och jag var inte rädd för tex. luckan. Jag red inte rakt emot faran då hästar inte ser rakt fram och de därför blir extra rädda när de ska gå rakt emot det de är rädda för. Vi höll på med alla täcken, läktare och luckan i ca 15 min och sedan slappnade Henry av
 
Vi kunde jag galoppera förbi luckan på spåret i båda varven. Det var verkligen en arbetsseger. Hade jag själv inte trott skulle gå och inte ägarna heller tror jag allt.
 
Det allra viktigaste när man jobbar med spända hästar är att inte gå på dem när de är spända,
absolut inte bestraffa dem när de är spända.
 
Du får bara dubbelt igen av spändhet.
 
Henry fint avslappnad vid luckan
 
Sedan red Stina och det gick verkligen bra. Henry och Stina börjar hitta knapparna och det känns bra. Även Stina kunde rida runt i "röran" utan att hästen spände sig.
 
Stina och Henry i en trevlig arbetsform för dagen
 
Stina och Henry i en härlig galopp.
 
För att inte tala om alla solkatter i ridhuset. Vi har så många så hästarna bryr sig inte längre.
 
Klara hästen solkatter som dessa så klarar de det mesta.
 
Därefter gjorde jag samma saker med Aprikos, min spända häst och det gick bra även här. Hoppas orden,
 
Trägen vinner gäller.
 
Vi tränar på!
 
Går det så går det.
 
 
 

Hoppträning

Vi inte bara pratar... vi tränar också.
Idag stutshoppning.
Återkommer med inlägg och bilder.
Hedda och Candy trimmar för fullt  och Ulrika och Kajenn var otroligt arbetsvilliga.
 
Kommer bilder.......
RSS 2.0